tisdag 4 oktober 2011

Länsmuseets arkivering av kvinnoberättelser

I september var några från vår grupp på länsmuseet, för att få veta hur berättelserna arkiveras. Jag var inte med, men är det någon som kan ge en liten rapport om vad ni fick veta?

fredag 16 september 2011

Sensommar

Skolan har börjat, turistsommarn är slut.
Jag tar min cykel och beger mig ut.
Jag trampar ner till havet och sätter mig i sand.
Måsarna huserar i vattnet och på land.
Vinden den är ljummen och havet krusas lätt
och för mig är detta sommarens efterrätt.

Siv Göransson

söndag 10 juli 2011

Hallands stränder

Solsken över Hallands stränder
bättre är än fjärran länder.
Sand som bränner under fötter.
Du som värnar din rötter
tag du dina skor utav
och vandra utmed halländskt hav.

tisdag 3 maj 2011

Skrivarkurs

Just nu den här terminen pågår en skrivarkurs, eller skrivarverkstad ledd av Katarina på SV i Falkenberg. Den ger mig mycket inspiration och förståelse för skrivandets konst. Man blir så inspirerad och varje gång jag kör hem i bilen sitter jag och går igenom alla mina skrivaridéer och slipar på dem i tankarna, bearbetar dem utifrån det jag nyss har lärt mig. Det är verkligen roligt att gå skrivarkurs, man känner att man utvecklas i sitt skrivande. Det kanske blir en bra författare av mig också en dag. :)

Hälsningar Nathalie

torsdag 14 april 2011

Vårens melodi

Nu sjunger vårens ljumma melodi,
den sjunger något med kärlekslängtan i.
Nu är tid att vakna för människor och djur
och vinterns mollackord byts ut mot dur.

Då möts vi i en kärlekssång till Livet,
då möts vi i samförstånd.
För alla längtar efter kärlek
och våren hjälper oss att tina upp

Åter ser vi undret hur marken fröjdar sig
när solens strålar kysser Moder Jord.
Där snödropp, tussilago, hyacint och tulipan
sänder hälsningar till alla jordens barn.

Då möts vi i en kärlekssång till Livet.
Då möts vi i samförstånd.
För alla längtar efter kärlek
och våren hjälper oss att tina upp.

söndag 27 mars 2011

Sommartiden började med snö

Här utanför min stugas fönster dalar tjocka flingor ner. De faller sakta, landar mjukt och finns sen inte mer... Det där var början på nån poesi från mej, som just nu är en gammal mossig kärring - inte längre tjej.  Kristallers lätta strålar tinar alltför hastigt bort. Det är så synd, för iskristallens reflektioner, gör mitt sinne gott. Nu har den ljusa tiden startat, som tvingar fram ett skratt. Som stelbent stapplar fram när folk vill spela spratt. Hur många år av spel för att låtsats vara bäst, har prackats på det yttre  - men tyngt mig vid min läst. Nu är det inte längre, ett lopp att löpa i. Nu har jag blivit äldre. Nu är det bara vi. Så sur och ful och disig och virrig kanske med, ja plufsigt glömsk och risig... Jag går ut och samlar ved. Försöker skingra tankarna, för vägen går ändå - åt samma håll som ålderns rätt - vill - att just jag, ska gå...

Hälsningar Lotta

måndag 24 januari 2011





Miljö och Skrivarverkstad

I lördags visade sig solen, det var vindstilla och jag promenerade på isen vid stranden på Skrea. Isen låg långt ut i tjocka lager och olika formationer som helt förändrade landskapsbilden. Plötsligt var jag inte längre i Falkenberg, för så här måste det se ut på Grönland, eller Island? Jag väntade plötsligt på att eskimåer eller kanske ett slädhundsparti skulle skymta på avstånd.
Det slog mig då hur viktig miljön är för hur vi uppfattar världen runt omkring oss. Vi påverkas av vår omgivning. Det borde betyda att miljön är med och stödjer berättelsen även när vi skriver. Kanske ska man också välja platsen man skriver på med omsorg? Blir det annorlunda texter hemma vid köksbordet jämfört med att sitta på kafé eller i en väntsal?

Just nu är jag nyfiken på om det finns tillräckligt många skrivintresserade i Falkenberg med omnejd för att starta en Skrivarverkstad? Skrivarverkstad är också en typ av miljö, en kreativ mötesplats för att utveckla sitt skrivande. (Mer om skrivarverkstaden finns att läsa i SV:s studieprogram www.sv.se/falkenberg) Efter kvällsmaten väntar min skrivmiljö, en gammalt rejält gulmålat träbord som användes som köksbord i mitt barndomshem.

Hälsningar Katarina